Fantastiska stickade historier.
Tyvärr inte så många,
vilket inte är konstigt med tanke på hur lång tid det tar att sticka.
Jag blev dessutom sjukt sugen på att börja sticka själv igen!



Mamma sa: Såg du visningen med de stickade klänningarna?
Ja sa jag, Sandra Backlund.
Och så berättade hon om sin kollega, en sextioårig gubbe som stickar,
han är dessutom bög och bor ihop med sin pojkvän.
Han hade tydligen snackat om Sandra Backlunds kläder!
Och för hans skull la jag nu över en massa bilder på mammas usb-minne från lärarförbundet.

I dag har jag jobbat, precis som alla andra jädra söndagar
Någon gång runt halvsjutiden utbrister en kollega:
"Oj, en stor gasläcka utanför PUB!"
Jag blir lite skraj, får en klump i magen och tänker på den gamla
svenska TV-serien Kommittén som gav mig hemska mardrömmar.
Klumpen i magen växer medan jag försöker få fram DN.se på Jobbets
mycket sega internet (DN.se är typ enda sidan som inte är blockad).
Sen ringer jag mamma, hon var inte heller hemma när det var som värst.
Som tur var eftersom polisen tydligen glömt att evakuera de boende i området.
Alla affärer, restauranger, hotell, och till och med biografen på hötorget var utrymda
dessutom var ett stort område avspärrat, och avspärrningen gick utanför vårt hus!
Jag antar att det däremot var fritt fram att gå ut på gården...
Och hur vet jag detta? Jo mamma berättade att när hon kom hem mötte hon vår
granne i porten, hon hade gått ut för att ta en cigg, mamma avrådde henne
men hon fattade tydligen ingenting (visserligen är hon inte heller vidare smart...)



Detta var förresten en mycket konstig karta, den kan inte stämma med verkligheten!
Det är svårt att säga exakt vad som är fel eftersom alla gatunamn inte står med,
men antingen saknas det en gata eller så är det en för mycket, eller så är det bara felfelfel.



Om nåt ska bli rätt får man fixa det själv.
Ok, det enda jag gjort här är att sätta dit den fula fläcken där på bryggargatan.
Men det är rätt intressant att jämföra dom, är det inte märkligt hur en karta kan bli fel?
Är det bara jag som ser var det är fel?

Del 1
http://kpwebben.se/skrubb/pinkpanther/dagbok/entry/view/?id=18458&blog-id=1393

Del 2
http://kpwebben.se/skrubb/pinkpanther/dagbok/entry/view/?id=18463&blog-id=1393

Del 3
http://kpwebben.se/skrubb/pinkpanther/dagbok/entry/view/?id=19477&blog-id=1393

Del 4
http://kpwebben.se/skrubb/pinkpanther/dagbok/view/?blog-id=1393&month=2007-11&#entry1

Fortsättning följer...?

Av någon anledning har jag blivit otroligt sugen på att gå runt i stans trevliga secondhandaffärer.
Det är spännande, annorlunda, och roligt.
Jag tror att det främst är känslan av att ha gjort ett riktigt fynd som jag är ute efter,
och då ska de vara någonting snyggt, billigt, annorlunda och någonting man är helt ensam om!
Min gröna nyårskläning var ett sådant fynd tycker jag, den köpte jag på Myrorna på Hornsgatan.
Den "fina" (groteska?) leopardmönstrade singoallatoppen här ovan, den är långärmad,
lång och i silkigt material, den är jag definintvt ensam om i alla fall!
Den köpte jag på Beyond Retro i Souk.
Vidare gillar jag mitt prickiga fynd, 90 spänn på Emmaus (Götgatan)



Det svarta hålmönstrade linnet var även det ett fynd.
Det absolut bästa stället att fynda riktigt billiga kläder på är Röda Korset och liknande i småstäder!
Just det här linnet kommer från Visby, jag fyndade mer där, kanske kommer upp en bild nån gång...



Det här inläget får nog fyllas på senare, för jag har massa fynd kvar!
Men det jag ville komma till är att på fredag smäller det!
Då är det dags igen!
Ut och shoppa för hela slanten! (Eller ok, spara lite till England och så kanske)

Tänk om man kunde få gå i ide,
tänk om det sågs som fullt normalt att ligga under ett stor mysigt duntäcke en hel vinter och bara äta upp sig.
Tänk, det vore underbart.

Gud vad mycket besvär man skulle slippa då, just nu tänker jag främst på det där som är så pinsamt att bara Bridget Jones kan lyckas med det, och kanske jag då...

Häromdan bytte jag äntligen mailadress, den förra var hemsk!
Jag hade haft den alldeles förlänge och samlat på mig en hel del msn-kontakter under åren,
varav ett flertal som jag inte längre har en aning om vilka det är.
Jag hade helt enkelt inte pallat ta bort dem,
men de i sin tur hade antagligen raderat mig för läge sen.
När jag nu skulle byta tänkte jag rensa upp i träsket en gång för alla,
det misslyckades jag dock med, såklart...
Så jag la alltså till varenda okänd jävel, av misstag,
och jag har behövt förklara mig en del de senaste dagarna.
Alla undrar vem jag är och det har uppståt en del pinsamma situationer.

Jippie.

Full som en kastrull


Här sitter jag och gottar mig när jag egentligen borde skämmas som en hund

You got women, you got women on our mind...
Yes, vi vet i alla fall några som inte verkar ha annat på hjärnan...

Men jag längtar till sommaren!
Jag saknar den så mycket!


Jag saknar promenaderna hem i soluppgången


Jag saknar parkhäng med fotboll


Jag saknar Krokholmen (Och Hanna!)


Jag saknar att vara på Fårö och cykla runt och göra absolut ingenting


Jag saknar att sitta på stranden med en cigg i solnedgången


Jag saknar festivallivet (och lillebror!)


Jag saknar Göteborg och Way Out West (nån som är sugen i år?)

och passet är återfunnet!
Passet som har varit försvunnet ett par månader,
vilket gjorde att jag fick köpa ett rosa pass för 1000 spänn...
Det var min mamma som hittade det,
eftersom det låg i hennes pärm med jobbpapper.
HUR FAN HAMNADE DET DÄR?
Jag är både arg och lättad på samma gång.
Det stör mig så otroligt mycket att det legat där hela tiden,
det känns som ett hånflin rakt upp i ansiktet.

Förövrigt har jag tittat på film hos Ru,
varit på 7-årskalas hos min kusin
och varit hemma hos Linda i Helgen.
När vi va på väg till kalaset hoppade Moje och Linda på tunnelbanan,
det var helt random, men väldigt trevligt.


Moje på Roslagsbanana


Sture Bengt Benny på kalas


Gurraburra på kalas


Hugo på kalas


Linda bjöd på glass och Sex & The City

Jag är en bitterfitta
i alla fall för tillfället
Jag undrar hur länge det kommer hålla i sig den här gången.
I värsta fall ända fram till löning, alltså en hel vecka.
För det enda som gör en bitterfitta som mig till en glitterfitta är konsumering.
Det spelar knappt nån roll vad, bara man får konsumera,
men helst ska det vara kläder, alkohol, godis och ciggaretter.
Tillsvidare får jag nöja mig med att köpa mina vänner på facefuck...
(Och kanske ta reda på lite mer om EU och EMU)
Jippie...

Linda fyllde 19 och hade födelsedagsmiddag i lördags.
Till förrätt fick vi skagentoast,
till varmrätt fläskfile med potatisgratäng
och till efterrätt en härlig cheesecake med bär!
Allt var verkligen supergott!


Cheesecake


Henke och Franz

Ni har bil i dag va?
Bra!
För jag ringer nämligen angående trafikförsäkringen, som ni säkert vet höjdes ju den nu i sommras med hela 32 procent, eller hur?
Ja, och jag vet inte om ni känner till det men regeringen har iaf lagt fram ett nytt förslag om en andra höjning med ytterligare 32 procent, och om dom nu får igenom det här förslaget betyder det att du som bilägare i snitt då måste betala ca 1000 kronor extra per fordon varje år!
Och tillsammans med den förra höjningen som innebar i snitt 700 kronor per fordon och år är det ju en hel del pengar det handlar om, eller hur?

Ja, och vi på motormännen arbetar väldigt mycket med opinionsbildning mot just såna här nya skatter som drabbar oss bilister eftersom att vi tycker att vi redan bidrar med tillräckligt mycket till stadskassan utan att få särskilt mycket tillbaka.
Det är ju redan dyrt som det är att ha bil i dag, eller hur?

Vi försöker iaf göra allt vi kan för att stoppa det här förslaget och till att börja med försöker vi nu värva så många medlemmar som möjligt. För att kunna bilda en stor opinion och gå emot det här förslaget.

Det är inte så att vi står utanför och skriker utan vi sitter faktiskt med i den instans där beslutet kommer att tas senare i vår, och vi kommer att rösta nej när den dagen kommer, men för att vår röst ska bli så stark som möjligt så behöver vi så stort antal medlemmar som det bara är möjligt.
Och det är alltså där du kommer in!

Grattis Hanna 20 år!
Grattis Linda 19 år!
Önskar att jag hade kunnat fira med er båda.
Istället lägger jag upp en fin bild från den 12 Januari 2007!


Förväntansfulla

Såg filmen Control om Joy Division i kväll.
Den berörde verkligen.
Jag tycker om filmer baserade på band och musiker.
Eftersom man får en närmare relation till bandet och människorna bakom musiken.
Man får helt enkelt veta mer om deras historia.

Filmen fick mig även att bli sugen på England!
Dit vi åker om 46 dagar!
Vi ska vandra på Manchesters gator.
Där inte bara Joy Division har sitt ursprung.
Utan även Oasis, Morrisey och The Smiths.
För att inte tala om Liverpool och Beatles.

Dessutom pratar dom ju så älskvärt!

Min bror brukar inte göra särskilt bra saker enligt mig
men nu har han överträffat alla förväntningar.
Han kom nämligen hem med ett Guitar Hero 3!
Helt otroligt.
Det är bara en sak som gör mig jävligt irriterad,
den funkar bara på PC!!!!!!!!
Fan vad jag blir sur, för den var ju så fin den där gitarren!

Jag ska nog pröva den i datorn ändå, kanske...

Jag var tvungen att testposa lite med den fina gitarren... Så denna bjuder jag på

Om 48 dagar åker vi till England, rättare sagt Dalton-in-Furness, Cumbria.
Där stannar vi i en vecka, vi kommer sitta på puben och dricka öl.
Om det blir nödvändigt tar vi bussen till Manchester eller Liverpool, de närmsta städerna.

Dessförinnan är det faktiskt modevecka i Stockholm,
den startar redan den 28 januari, och det är snart.
Vi ska försöka närvara vid så många visningar (och efterfester) om möjligt,
det är tvunget, annars går vårt projektarbete åt helvete.
Jag kommer ha ett jävla krav på bra bilder,
jag måste stå på fotografpodiet bland alla proffsfotografer
som har proffskameror, och vad har jag då lixom?
Ingenting.


Strayboys visning på Berns under modeveckan i februari 07

Senare i vår, runt April, Maj någon gång kommer det vara studentskivor var och varannan vecka,
man betalar vanligtvis en hundring för eftersläppet, dessutom lär man nästan behöva en ny klänning på varje.
I dag räknade jag till minst 7 studentskivor (inklusive min egen) som jag måste gå på.
Hoppas bara att inte alla hittar på en massa tokiga teman, det pallar jag inte.
Vår skiva har världens tråkigaste: Black&White.


De här två är väldigt missnöjda med temat på vår studentskiva (därför fick de vara just svartvita)

Vårens stora dag, eller kanske rent utav årets är den 5 Juni,
då tar jag äntfuckligen studenten efter 12 långa år.
Olägligt nog är det samtidigt med nästan alla andra treor i Stockholm,
vilket betyder att det inte är det enklaste att få tag i ett studentflak.
Oturligt nog tillhör vår klass de stackars satar som ännu inte fått tag i nåt...
Betyder det att det är kört och att jag får springa runt fontänen istället?


På kusinens student 07

Linnea som kattig tiger

Äntligen är Linnea hemma igen!
Efter en hel jävla månad.
Men vi trångsynta jävlar hade inte fattat att det tar 36 timmar att åka hem från Bali, och trodde att hon skulle ha kommit hem redan i går, usch, jag hann fan bli orolig!
Men nu ska vi ses, så snart som möjligt, två timmar sa hon, låter otorligt med tanke på att hon just nu står på Arlanda och väntar på sin väska, men det blir Louie, för gamla tiders skull.
Då ska vi försöka påminna oss om vad som har hänt den senaste månaden, vilket inte var så lätt som jag hade trott. Herregud, jag minns ju jul och nyår, men vad sjutton har hänt däremellan? Och efter, och framförallt innan jul?
Jag vet i ala fall att jag varit ute och supit alldeles för mycket, kanske därför jag inte minns nåt?

Gud vad jag har saknat henne, det är hon som har sett till att vi kommer till skolan, pluggar ordentligt, inte super och röker för mycket. Jag har inte varit särskilt duktig under den senaste månaden helt enkelt, men det ska det bli ändring på nu!


Promenera över Västerbron?

Vad ska jag göra?
Jag har verkligen ingen tidsbrist, däremot har jag energibrist. I dag gick jag i skolan från klockan 8 till 11, vi hade två lektioner, i går hade jag inga, i morgon har jag en lektion på 35 minuter, enbart betygssnack. Måndag och fredag består av två lektioner vardera. Detta betyder att vi endast har 7 lektioner på en hel jävla vecka!
Visst, jag jobbar även, men inte mer än två gånger i veckan, bara 10 timmar.
Vad ska jag göra med all min tid? Jag kan inte komma på nåt jag har lust med, just nu behöver det vara något som inte kostar pengar. Promenera? Öh...
Jag kan ju alltid börja plugga lite mer, men jag har altid sagt att plugga inte är min grej...

Mina dagar är antagligen så långt ifrån Blondinbellas man kan komma (om du inte läser hennes blogg så börja aldrig med det)
Jag hade bokat tid hos optikern 11.30 men försov mig, hur lyckas man?
Vaknade klockan 13.00 och var på uruselt humör.
Det blev dock bättre framåt eftermiddagen när jag träffade några goda vänner för en kopp kaffe. Det blev i och för sig aldrig någon kaffe, eftersom alla stammisställen var proppfulla, självklart en äcklig regnig dag i Januari.
Men Chokladfabrikens kafé är inte fy skam det heller!

 

Är det dags?
Är det min tur att återigen ge mig ut i cyberrymden? Kommer det kanske bli annat än bara bilder?
Tveksamt, bilder är min grej, till skillnad på att utrycka sig i text, eller tal för den delen.
En bild säger tusen ord, och när jag ska försöka säga det jag tänker blir det gärna fel, det ska nog undvikas.
Ett minnesvärt exempel: "Jag har inte kunnat tänka på hela veckan, varje gång jag försöker somnar jag bara".
Men inte sjutton tänker jag försöka ge någon förklaring på den kommentaren, de va länge sen den ploppade ut, jag minns knappt vad jag menade.

Varför Baba?
Kan börja med att en gång för alla försöka förklara varför jag kallas Baba, för det gör jag, av i stort sett varenda jävel som känner mig sådär någorlunda, (tack och lov har ingen fått nys om det på jobbet, ännu).
Det startade på min sjuttonårsdag, det är snart ett och ett halvt år sedan. Jag hade några veckor innan fått hem ett mystiskt paket utan avsändare där det låg en tröja och en skiva från filmen Babas Bilar. På tröjan stog det såklart Babas Bilar (jag har inte sett filmen men hört att den är dålig, jag tror inte ens att jag vill se den).
Det var ett par fyndiga rackare som då började kalla mig Baba, och på den vägen är det.
Och det har absolut ingenting att göra med klubben Babasonic (där jag varit alltför många gånger sedan min artonårsdag), som många tror.

Varför vill Baba börja blogga nu?
Ingen aning, men jag läser alldeles för många bloggar, och spenderar redan alltför mycket tid med min lilla bebis (usch ja, jag kallar min lilla dator för min bebis, men så är det ju ändå en Macbook...)
Förhoppningsvis kommer innehållet bestå till största del av bilder, så att ni slipper läsa mina förvirrade tankar, men har jag nåt att säga ska jag fanimej inte hålla tyst!